Vad är NPF? -

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) beror på hur hjärnan arbetar och fungerar, NPF har du med dig i livets alla skeden.

NPF är ett samlingsnamn för flera diagnoser

ADHD är ett exempel på en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Den är också en av de vanligaste. Man räknar med att cirka 5 procent av befolkningen i Sverige har ADHD. Andra diagnoser som ryms inom begreppet NPF är autismspektrumtillstånd (AST), språkstörningar, intellektuella funktionsnedsättningar, dyslexi och dyskalkyli, Tourettes syndrom och tics.
Det är vanligt att en och samma person har flera av de här funktionsnedsättningarna.

ADHD

ADHD kan påverka hur du kan koncentrera dig och hur du kan hejda impulser. Det kan också påverka hur aktiv eller intensiv du är som person. ADHD gör att man har svårt för sådant som man gör varje dag, det som är ens vardag. ADHD börjar när man är barn. Svårigheterna kan vara kvar i många år, ofta hela livet. I vissa situationer och miljöer kan svårigheterna märkas mer. Det kan till exempel vara svårt att koncentrera sig och behålla uppmärksamheten på det man ska göra om det är stökigt eller rörigt runt omkring.

ADHD har inget med intelligens att göra

ADHD har inte med intelligens att göra och det innebär inte att du är sjuk. ADHD innebär att du fungerar på ett annorlunda sätt än vad som oftast förväntas i samhället.
ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förkortas NPF.

Vad står bokstäverna för i ordet ADHD?

Bokstäverna ad står för attention deficit, som betyder uppmärksamhetsstörning.Bokstäverna hd står för hyperactivity disorder, som betyder hyperaktivitetsstörning. Hyperaktivitet innebär att man har ett stort behov av att vara aktiv och göra saker hela tiden. Det kallas också att vara överaktiv.

Hur märks det att någon har ADHD?

Du som har ADHD kan känna igen dig i flera av de beskrivningar som nämns här. Exempel på svårigheter med uppmärksamhet och koncentration:

Du gör ofta slarvfel i skolan eller på jobbet.
Du har svårt att hålla fokus, till exempel genom en hel film eller när du läser en bok.
Du har svårt att läsa igenom eller följa instruktioner.
Du har svårt att organisera och planera.
Du undviker att göra saker som är jobbiga eller tråkiga.
Du har lätt för att bli störd och har svårt att koncentrera dig.
Du har svårt att komma i tid eller bli klar med uppgifter i tid.
Du har svårt att komma ihåg uppgifter eller tider.

Många upplever också att de har många tankar och idéer i huvudet på samma gång.

Exempel på att vara överaktiv:

Du har svårt att sitta stilla, och kan då känna dig väldigt stressad.
Du känner dig ofta rastlös och otålig.
Du har svårt att göra saker lugnt och stilla.
Du pratar väldigt mycket, även om det stör andra.

Exempel på impulsivitet:

Du svarar på frågor innan de har ställts färdigt.
Du avbryter ofta andra.
Du har svårt att vänta och att stå i kö.
Du har svårt att styra ditt humör. Du kan till exempel bli väldigt arg och få utbrott.

Många känner igen sig i symtomen

Det är vanligt att ha svårigheter som påminner om ADHD, eller att ha en del av de svårigheter som är vanliga vid ADHD. De flesta kan i perioder uppleva symtom som liknar de vid ADHD, till exempel när man är stressad eller har sovit dåligt.

Det är vanligt att känna igen sig i flera av beskrivningarna utan att det betyder att du har ADHD.

Krav för att få en diagnos på ADHD

För att få diagnosen ADHD behöver följande stämma in på de svårigheter du har:

De har börjat före 12 års ålder.
De har funnits under en lång tid, minst sex månader.
De ger problem i vardagen.
De kan inte förklaras bättre genom något annat. Andra förklaringar ska ha uteslutits.
De märks i minst två miljöer, till exempel både hemma och på jobbet eller i skolan och på fritiden.

ADD – en form av ADHD

Har du mest svårigheter med uppmärksamhet kan du ha en form av adhd som ibland kallas add. Då kan svårigheterna vara mindre synliga för omgivningen.

Autismspektrumtillstånd – AST

Autismspektrumtillstånd, som ibland förkortas AST, är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser. Det kan till exempel vara någon av följande diagnoser:

Autism
autismliknande tillstånd
Aspergers syndrom.

Även om diagnoserna är olika har de också mycket gemensamt. De gemensamma dragen kallas autistiska. Ordet autism används därför brett i den här texten, oavsett vilken diagnos inom autismspektrumet det handlar om. Det är vanligt att ha andra funktionsnedsättningar samtidigt med autism, till exempel adhd eller tics.

Ett annorlunda sätt att fungera

Autism är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det har att göra med hur hjärnan fungerar och hanterar information. Det är något du föds med, och som består livet ut. Autism innebär inte att du är sjuk eller att det är något fel på dig, utan att du fungerar på ett annorlunda sätt än vad som oftast förväntas i samhället. Det kan i sig leda till att du mår dåligt, om du känner dig utanför och saknar gemenskap med andra. Ordet autismspektrumtillstånd kan delas in i tre delar:

Autism beskriver en person som fungerar annorlunda i det sociala samspelet.

Spektrum är ett ord som används för att beskriva regnbågen, vars färger går i varandra utan en tydlig gräns. På samma sätt är diagnoserna inom autismspektrumet inte tydligt indelade.

Tillstånd innebär att det inte handlar om någon sjukdom, utan ett sätt att vara.

På grund av de svårigheter som du upplever kallas det för en funktionsnedsättning, även om ditt sätt att vara också kan innebära styrkor som andra kanske inte har. Ett annat ord som kan användas om du hellre vill det, är funktionsvariation.

Behovet av stöd varierar mycket

Beroende på vilken funktionsnedsättning du har kan livet påverkas på olika sätt. Det är stor skillnad på hur mycket stöd du behöver om du har en diagnos inom autismspektrumet. Till exempel kan du som har både autism och en intellektuell funktionsnedsättning ha ett stort behov av stöd och hjälp i vardagen under hela livet. Medan du som har Aspergers syndrom inte behöver så mycket stöd, när du väl har hittat strategier för att klara av de förväntningar som finns i samhället. Du påverkas av den miljö du är i. Om det finns förståelse för ditt sätt att vara kan du oftast fungera bättre, än i en situation där kraven är för höga.

Hur märks autism?

Autism märks främst på två sätt:

genom begränsat samspel och kommunikation med andra.
genom stereotypa val av aktiviteter, beteenden och intressen.

Med stereotypa aktiviteter och beteenden menas att upprepa en och samma sak, och ha svårt att hantera variation och förändring. Beroende på diagnos kan det här märkas på olika sätt hos olika personer. För den som har en svårare autism kan det innebära att upprepa vissa rörelser eller ljud om och om igen, utan att kommunicera med omgivningen. Medan för den som exempelvis har diagnosen Aspergers syndrom kan det vara att ägna all sin tid åt ett specialintresse, och bara prata om det. Det krävs alltid flera symtom som är så begränsande att det innebär en funktionsnedsättning, för att man ska få en diagnos.

Vanliga egenskaper vid autism

Du som har autism kan känna igen dig i flera av dessa egenskaper:

Det kan vara svårt att förstå vad andra menar och känner.
Det kan vara svårt att kommunicera med andra och bli förstådd på rätt sätt.
Vissa intressen tar upp en stor del av din tid.
Det kan vara stressande att göra något som är nytt och ovant.
Det kan vara svårt att bryta beteenden och rutiner som har blivit en vana.
Du kan reagera starkt på sinnesintryck som till exempel ljud, lukter och smaker.

Svårigheter att tolka det sociala samspelet

Det kan vara svårt för dig att förstå och tolka språket så som andra gör, även om du har ett stort ordförråd och väl utvecklat språk. Du uppfattar ofta det som sägs bokstavligt. Du kan ibland ha svårt att förstå humor, ironi, bildspråk eller liknelser. Det kan vara svårt för dig att inleda och upprätthålla samtal med andra, när det inte handlar om intressen du själv har. Det brukar också vara svårt att förstå ansiktsuttryck, gester och tonfall i möten med andra människor. Ibland är det svårt för dig att hålla ögonkontakt. Du kanske pratar med en språkmelodi som kan uppfattas som entonig eller mekanisk. Du kan ha begränsat eller inget tal.

Upprepande beteende

Ibland kan du ha beteenden som omgivningen kan uppleva som enformiga, upprepande eller ovanliga. Beteendet kan kallas repetitivt eller stereotypt, och innebär att du gör samma sak om och om igen. Det kan vara olika upprepande rörelser, som exempelvis att vifta eller spreta med händerna. Rörelserna kan ha en lugnande effekt, och behövs ofta i situationer då du blir upprymd eller stressad. Det kan också vara att du ägnar mycket tid åt ett speciellt intresse. När du håller på med det kan det ofta gå timmar utan att du tröttnar. En annan form av upprepning som du behöver och mår bra av är fasta rutiner. Till exempel kan du behöva äta exakt samma sak till frukost varje dag, eller sitta på samma plats på bussen varje dag.

Svårt med förändringar

Förändringar och nya situationer är ofta svåra att hantera. En vardag med rutiner och struktur gör livet däremot lättare. Ofta kan det bero på att du har svårt att föreställa dig vad som ska hända vid förändringar, och blir otrygg och rädd inför det nya eller oväntade. Förutsägbarhet och tydlighet är ofta mycket viktigt för dig. För att känna dig trygg behöver du därför göra saker på ett bestämt sätt. En oväntad förändring av en van rutin kan göra att du bryter ihop av ilska eller förtvivlan. Ibland kan små förändringar i en invand rutin vara svårare att hantera, än riktigt stora som att flytta eller resa utomlands.

Varje situation upplevs som unik

Du kan ha ett annorlunda sätt att lära dig saker, tänka och bearbeta information. Du kan till exempel ha svårt att koppla ihop det som händer här och nu med minnen och tidigare erfarenheter. Att sortera och ta in intryck kan vara svårt, eftersom du upplever varje situation som unik och utmanande. Det är vanligt att du klarar av saker i en miljö, men inte i en annan. Till exempel kan du kanske klä på dig själv när du är ensam hemma, men inte tillsammans med andra människor någon annanstans.

Annorlunda reaktioner på sinnesintryck

Det är vanligt att reagera annorlunda än andra på sinnesintryck. Du kan till exempel reagera starkt på lukt, smak, konsistens, ljud, ljus eller beröring. Intrycken kan utlösa ett starkt obehag, exempelvis upplevelsen av att kläderna skaver. Du kan också tycka det är spännande att lukta intensivt på något. Starka reaktioner på smak och lukt kan göra att du har speciella matvanor eller vill bara äta viss sorts mat. Du kan ha svårigheter att tolka det du hör, medan det ofta är lättare att uppfatta det som du kan se.

Tourettes syndrom

Tourettes syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsvariation som visar sig genom upprepade reflexliknande rörelser och läten som kallas tics. Symtomen visar sig ofta kring sjuårsåldern, men kan komma både tidigare och senare, och är ofta kombinerat med andra neuropsykiatriska funktionsvariationer.

Tourettes märks oftast först genom tics i ansiktet (såsom överdrivna blinkningar, ryckningar och grimaser) vilka sen ofta flyttar sig till halsen, skuldrorna och överkroppen. Andra tidiga symtom brukar vara ryckningar i en arm eller ett ben. Ofta avlöses ett symtom av ett annat och dessa ökar och minskar sedan i styrka i olika perioder. Vokala tics – vilket är det många förknippar med Tourettes – kommer vanligtvis först senare. Några, men långt ifrån alla med Tourettes, utvecklar Koprolali – vilket innebär ofrivilliga utbrott av fula ord eller socialt opassande kommentarer.

Precis som alla är personer med Tourettes helt olika individer med egna intressen och personligheter. Gemensamt är att många är kreativa, har mycket energi och klarar sig bra självständigt när de blir äldre. Av stor vikt är dock att omgivningen är förstående och känner till de utmaningar som kan uppstå för att beteendet inte ska missförstås.

Språkstörningar

En språkstörning kan påverka språkförståelsen (t.ex. att tolka det som sägs, förstå ord och begrepp) och språkproduktionen (t.ex. att uttrycka sig, uttala vissa språkljud eller bygga långa meningar). Det kan vara svårt att lära sig nya ord och begrepp.

Ibland kvarstår de språkliga svårigheterna i vuxen ålder hos den som haft en språkstörning som barn. Det behöver inte märkas så mycket utåt eller höras i talet för utomstående, men kan ändå påverka i många situationer i vardagen.

Ibland kan språkliga svårigheter göra att det blir svårt i den sociala kontakten med andra människor. Det kan ibland kännas svårt att föra ett samtal och få fram det du vill säga, och ibland blir det missförstånd. Ett vanligt problem är att missuppfatta det som sägs, eller att du missar något som var underförstått men inte sades rakt ut.

Läs mer om tal- och språkstörningar hos barn i artikeln Tal- och språkstörningar hos barn.

Hur yttrar sig en språkstörning?

Du kan ha svårt med en eller flera delar av språket:

Uttal: Specifika språkljud eller långa och krångliga ord är svåra att uttala.
Ordförråd: Ordförrådet kan vara litet, det kan vara svårt att komma på orden eller att sortera dem i kategorier.
Grammatik: Orden kan komma i fel ordning. Meningslängden kan vara förkortad.
Språkförståelse: Svårigheter att förstå betydelsen av meningar, ord och delar av ord. Det kan vara så att du missuppfattar eller feltolkar det som sägs.
Pragmatik: Svårigheter att samspela med språket i olika sociala situationer och t.ex. förstå ironi/humor.

Cirka en procent av befolkningen har en grav språkstörning med svårigheter som ofta finns kvar i vuxen ålder. En språkstörning kan försvåra läsning och skrivning. En flerspråkig person med språkstörning har svårigheter på både modersmålet och andraspråket.

Språkstörning och läsning

En språkstörning kan ge svårigheter med läsning och skrivning. Det är vanligt att ha svårt med läsförståelse, dvs. att förstå, tolka och minnas sådant som du läst. Ibland fungerar det bra med avkodningen (att läsa ut orden rätt) men det är ändå svårt att ta till sig information genom läsning. Det kan ge problem i skolan och på arbetet, där det ofta är viktigt att läsa. För en person med språkstörning kan det vara svårt att skriva långa texter, att uttrycka sig i skrift, använda rätt ord och variera sitt ordförråd, och att skriva meningar som blir grammatiskt rätt.

Vad beror språkstörningen på?

Den enda kända, direkta orsaken till språkstörning är ärftlighet. Mellan 30 och 40% har en nära anhörig som har eller har haft språkstörning eller läs-och skrivsvårigheter.

Det finns också riskfaktorer, som inte orsakar en språkstörning men ändå kan bidra till de språkliga svårigheterna. Sådana riskfaktorer är t.ex:

Tillväxthämning i moderlivet
Alkoholkonsumtion och rökning hos modern
Prematuritet, dvs. att vara för tidigt född
Hörselproblem
Kön
Bristande språklig stimulans, sjukdomar, koncentrationssvårigheter, sociala faktorer eller andra svårigheter som påverkar kommunikationen.

Intellektuell funktionsnedsättning

Att ha en intellektuell funktionsnedsättning innebär att ha svårt att förstå och lära sig vissa saker. Det finns olika grader av intellektuell funktionsnedsättning. Bra rutiner och hjälpmedel kan göra vardagen lättare.

Så märks intellektuell funktionsnedsättning

Det är olika hur tidigt det märks att någon har en intellektuell funktionsnedsättning. Hos dem som har Downs syndrom märks det redan efter födelsen. Hos andra kanske det inte märks förrän i skolåldern.
Du som har intellektuell funktionsnedsättning har svårt klara av saker inom de här tre områdena:

Teori. Det vill säga kunna föreställa sig saker i tanken. Till exempel att läsa, skriva, räkna och annat som tränas i skolan.
Socialt samspel. Det vill säga hur man umgås med andra. Att bedöma andra människor och situationer.
Praktiska saker. Det vill säga vardagliga aktiviteter som till exempel att tvätta sig, klä på sig, städa och ha hand om pengar.

Mer om intellektuell funktionsnedsättning

När du har intellektuell funktionsnedsättning är det hjärnans funktioner som är nedsatta. Det är ingen sjukdom. Men du kan behöva hjälp och stöd för att klara av en del saker.
Intellektuell funktionsnedsättning brukar delas in i fyra nivåer:

lindrig
medelsvår eller måttlig
svår
mycket svår.

Beroende på vilken nivå du har kan livet påverkas på olika sätt. Det är stor skillnad på hur mycket stöd man behöver.

Dyslexi

Dyslexi innebär att du har svårt att lära dig att läsa, skriva och stava. Det är ärftligt och kan upptäckas i tidig ålder. Med stöd och hjälp behöver dyslexi inte innebära ett hinder i livet, till exempel när det gäller att utbilda sig till det yrke man är intresserad av.

Vad är dyslexi?

Dyslexi är vanligt. Det handlar oftast om det skrivna språket, men ibland även om talspråk. En del personer kan samtidigt ha svårt med siffror och att räkna. Det kallas dyskalkyli.

En del personer har dyslexi, men vet inte själva om det. Man kanske känner att man har svårigheter, men inte vad det beror på.

Inget med intelligens att göra

Man kan känna sig dum eller dålig, men dyslexi har ingenting med intelligens eller begåvning att göra. Det har att göra med hur hjärnan bearbetar språkljud och uppfattar skriven text. Den som läser snabbt och lätt, kopplar automatiskt ihop språkljud och bokstavstecken. Den som har dyslexi behöver öva mycket under en längre tid för att lära sig det. Ofta tar det längre tid att läsa när man har dyslexi. Då kan det vara svårt att komma ihåg vad man läste i början av texten.

Bra om det upptäcks tidigt

Det är bra att upptäcka besvär som kan bero på dyslexi tidigt. Då minskar risken att barnet hamnar efter i skolarbetet. Däremot behövs ingen formell diagnos för att ett barn ska ha rätt till stöd eller hjälp i skolan. Det räcker med att svårigheten finns.

Hur märks dyslexi?

Dyslexi kan märkas på olika sätt för olika personer. Alla har inte svårt med alla delar, utan bara med vissa.

Det här är vanligt för dig som har dyslexi:

Du läser långsamt och stannar upp på vissa ord.
Du läser snabbt och fel, alltså missar ord eller delar av ett ord när du läser.
Du har svårt att stava och stavar ofta fel.

Du har svårt att uppfatta språkljuden i ett ord. Du kan ha svårt att skilja på ljud som är lika varandra. Det är till exempel vanligt att blanda ihop u och y eller g och k. Samma sak med b, p och d.
Du byter plats på bokstäver i vissa ord. Till exempel skriver ”tärning” i stället för ”träning”, eller läser ordet ”mat” och uttalar det ”tam”.
Du kan ha svårt att lära dig ramsor eller ord i en följd. Till exempel årets månader eller bokstäverna i alfabetet.
Du har ofta lättare att lyssna på information än att läsa den.

Dyskalkyli

Dyskalkyli är inte detsamma som att enbart ha svårt för matematik. Dyskalkyli innebär att du har särskilda svårigheter med att räkna och ofta även att snabbt kunna uppfatta siffror och begrepp som beskriver tid, mängd eller mått.

Dyskalkyli har ingenting med intelligens att göra.

Du som har dyskalkyli kan ha svårt att se hur siffror eller tal förhåller sig till varandra, som till exempel vilket av två tal som är högst. Det gör det mycket svårt för dig att räkna. Det tar tid och blir ofta fel.

Inte enbart matematik

Dyskalkyli kan också göra att du har svårt att lära dig klockan och förstå hur timmar och minuter kan utläsas i ett klockslag. Eller hur mycket ett gram är i förhållande till ett kilo, ett hekto eller ett ton. Du kan också ha svårt att tyda tabeller, kartor och diagram.

Du som har dyskalkyli och går i skolan har svårt i andra ämnen än matte. Det kan till exempel handla om årtal och tidslinjer i historia eller att göra beräkningar i kemi och fysik. Det kan också göra det svårt att till exempel följa recept i hemkunskapen eller läsa kartan på orienteringen i idrotten.

Svårigheter som vuxen

För dig som är vuxen kan dyskalkylin göra att du har svårt att planera och organisera livet i vardagen. Exempelvis kan det vara svårt att hantera pengar och ekonomi, eller tolka tidtabeller och hitta rätt när du reser.

Ungefär var tjugofemte person i Sverige beräknas ha dyskalkyli.

Symtom på dyskalkyli

Du kan ha dyskalkyli om två eller fler av följande påståenden stämmer in på dig:

Du har svårt att snabbt förstå, komma ihåg och tolka siffror.
Du har svårt att använda de fyra räknesätten.
Du räknar långsamt och behöver räkna på fingrarna eller rita streck.
Du har svårt att uppfatta antal och/eller mängd.
Du har svårt att lära dig klockan och att veta hur lång tid saker tar.
Du har svårt att skilja mellan höger och vänster.
Du har svårt att hantera pengar och ekonomi, läsa kartor och tabeller.